Ansökningsdags

för Agnes som kommer att söka till gymnasiet nu. Det blir lite speciellt att söka med betyg från YIS, då hon kommer i något som kallas fria kvoten. Vi fick i all fall betygen från YIS från första terminen idag och de så mycket bra ut så vi får hoppas att hon kommer in där hon vill. Just nu ser det ut som att hon väljer en kombination som heter Natur-Hum(anistisk) på Katedralskolan i Linköping. Johanna fick också naturligtvis betyg och de såg också mycket bra ut vilket vi varit bortskämda länge med..

Livet går vidare här med diverse aktiviteter för Agneta på dagarna. Idag först Grade 12 lunch, dvs med några andra föräldrar i Johannas klass. Därefter Japanska lektion och slutligen titta på Johannas match i Landhockey. Så hon var inte hemma förrän kl 19.00... Det är fullt upp!

För egen del så lyckas jag nu komma ut och springa ca 2 dagar per vecka vilket jag är nöjd med. Kanske skall köra lite på gymmet som finns i huset, men just nu funkar det bra med löpningen så jag kör ett tag till med det och dessutom skall vi ju åka på semester igen! Denna gång till Hokkaido (nordön), för att åka skidor. Så då måste konditionen vara hyfsad. Där väntar förhoppningsvis massor av lössnö.. Den 18 februari åker vi och är borta i fem dagar.

Sedan kommer vi att få ett antal besök from mitten på mars. Först Tina (Agnetas syster) och Thomas, därefter en vecka med "mid term break" för tjejerna, sedan kommer Agnetas simmarkompisar och alldeles därpå Familjen Zenk. Så det blir trevligt. Johanna får också besök just på slutet innan vi åker hem av en klasskamrat från Katedral i Linköping.

Hiking i Kamakura

Denna söndag hade vi sett att vädret såg lovande ut och därmed bestämde vi oss för att vara ute i friska luften. I en vandringsbok, dvs en bok med olika vandringar, så hittade vi en som utgick från Kita Kamakura. Denna var bra för det är ganska nära där vi bor, så man behöver inte åka så långt med tåget. Här har vi kommit fram till Kita Kamakura och fast vädret är bra som ni ser, så är det kanske att gå till överdrift att börja redan i januari med att skydda sig mot solen med paraply. Japanskor vill gärna behålla så ljus hudfärg som möjligt och använder därför gärna paraply som solskydd. Man kan också köpa make up med "whitening" som gör dem lite vitare. Motsatt mot vårt "brun utan sol" alltså! Efter en stund kom vi fram till denna parad av "vending machines", som är automater med dricka vilket är mycket bra på sommaren då man kan få tag i kall dricka nästan överallt. Har dock inte sett en sådan lång radda av automater som här. Det visar vilket stort turistställe Kamakura är.

Här börja turen med ett besök i Kenchoji som är det största och finaste Zen buddist klostret i Kamakura. Det var verkligen fint och man känner historiens vingslag. Träd, en del byggnader och den stora klockan var 800 år gamla och otroligt fin.

Nu börjar de första träden att blomma, i Januari redan.

Efter lite klättrande kom vi så upp till nästa kloster som vaktades av ett antal "goblins" med fågelnäbb och vingar men i övrigt människoutseende. De var alla skräckinjangande och tjänade förmodligen tidigare som vaktare av klostret.

Så började den egentliga turen som sträckte sig upp på bergsryggar. Bergen här är väldigt branta och inget som man vill ramle ner för. Skogen växer också tät så man ser inte så långt om man inte har låtit hugga ut, vilket man gjort vid några platser. Då kunde man också få fantatiskt fina vyer över ett snöklätt Fuji samt ut över havet. Kamkura ligger alledeles vid havet och är ett känt surfställe förutom andra sevärdheter. Det var tom surfare ute denna dag.

Efter halva sträckan tog vi fika som vi hade med oss. Vi hade ingen karta utan följde anvisningarna i boken som vi lånat. Någonstans fick vi det inte rätt och vi förstod att vi var på fel stig men gick ändå vidare och kom så småningom ut vid detta kloster. Lite osäkra var vi var så tog vi bussen mot Kamakura, men det var så mycket bilar att vi kom fram fortare genom att gå istället. Lite snöplig avslutning på turen men det gjorde egentligen ingenting. Efteråt, hemma igen med den stora bilkartboken, kunde vi ändock inte förstå hur vi skulle ha gått. Trots detta så var vi helt nöjda med dagen.

Biblioteksbesök

Idag har vi gått en runda i Yokohama. Vädret verkade bra med 9 grader men det blåste kallt så det var ganska skönt att komma in i ett bibliotek som var målet med promenaden. Efter att ha gått runt en del så hittade vi till slut den engelska hörnan på 3 e våningen och lånade också med oss böcker därifrån. Att fixa lånekort gick också enkelt så nu känner vi oss ännu mer som riktiga Yokohama bor ;-) Lånetiden var endast två veckor så det blir till att läsa fort..

På biblioteket fanns även en svensk avdelning! Fast antalet böcker var endast 5 stycken med kända svenska författare som t.ex Selma Lagerlöf. Men det var vackert så, undrar just hur många svenskspråkiga som hittar till dessa 5 böcker, vore lite kul att veta.. På tjejernas skola, YIS, så finns däremot ett ganska stort antal svenska böcker men där finns också ett antal svenska barn.

Agnes är idag i Tokyo (Roppongi) på födelsedagskalas hos en klasskamrat. Där skulle finnas en chokladfontän. Innebär att det rinner ner choklad på olika avsatser. Sedan doppar man olika saker tex jordgubbar eller marshmallows i den rinnande chokladen som då stelnar. Sedan äter man upp det, ganska ok! De var tre stycken som skulle åka tillsammans härifrån Yokohama, Jazzee (föräldrar från Puerto Rico/Amerika), Serene (Danmark/Danmark), Ally (England/Finland) till Constanze (Frankrike/Frankrike?). Som ni märker så är det många länder varifrån barnen har sina rötter, hoppas de kan behålla kontakten med några när vi har flyttat hem.

Små utflykter

Så har ytterligare en helg gått här i Japan. Det går ganska fort nu. Har gjort klart att vi åker hem den 23/6, så nu börjar man känna att det inte är så mycket tid kvar för det vi tänkte hinna med innan vi åker hem. Närmast på programmet blir att åka skidor på Hokkaido i en ort som heter Niseko. För den minnesgode så har orten varit med i världscupen några gånger, men annars är den mest känd för att vara en av de skidorter i världen som får mest snö. Det årliga snittet är 13 meter...

Följdaktligen så är detta ett djupsnöparadis och det verkar som att allt fler upptäcker Niseko eller andra orter på Hokkaido, men det ligger ju inte direkt nästgårds från Europa så det är väl i första hand de största entusiasterna som tar sig dit. Annars skall det vara många australier där, Japan är Australiens närmaste land, ifall man vill åka skidor, bara 12 flygtimmar... det ser kortare ut på en karta.

Min arbetskamrat Claes var där just för Jul och var mycket nöjd, det snöade ca 40 cm varje natt. Så det fanns ordentligt med nysnö varje morgon. Fast egentligen så slutar det inte att snöa när det väl börjat så från mitten av december till mars så snöar det mer eller mindre. Vi åker den 18 februari och är borta 4 nätter. Måste nog bättra på konditionen lite innan dess och försöker komma ut två gånger i veckan nu efter nyår. Vädret är idealiskt för löpning, ca 8-10 grader och inget regn...

Igår var det kanske runt 12 grader och så varmt i solen att det kändes som en aprildag i Sverige. Vi tog en rejäl promenad runt Yamate och var borta några timmar. Idag har vi varit till Shin Yokohama på en loppmarknad som hölls i korridorerna på Yokohama Arena. Där går för övrigt VM i pingis som vi tänkte gå på i april/maj. Sverige har väl kanske inte så tunga namn längre men det kan nog bli kul ändå.

Vandring i gamla Tokyo

Idag har jag varit ledig men tjejerna har gått i skolan. Det händer ibland att det blir så när vi är lediga från jobbet pga japansk helgdag, medans den internationella skolan har sin egen kalender och då kan jag vara ledig fast inte tjejerna är det, och vice versa förstås.

Så då bestämda jag och Agneta oss för att göra en vandring i några äldre delar av Tokyo, där husen fortfarande bara är två våningar höga och av lite äldre karaktär. Annars har man rivit det mesta av den äldre bebyggelsen i Tokyo och lämnat ganska lite av hur det såg ut förr. De äldre områdena är dock inte så gamla eftersom det var färre än vart tionde hus som stod kvar efter brandbombningarna under andra världskrigets slutfas.

Efter pendeltåg och tunnelbana så började vandringen med ett parkbesök. Tokyo har många parker av mycket olika storlekar. Denna var väldigt fin med både vattenfall, karpdamm, broar och sittplatser och tom en liten lekpark, de är inte så vanliga annars. Här vid ingången till parken står följande skylt, observera att man inte får ta med sig handeldvapen in i parken...

Nåväl, det var ingen större risk för det, så vi gick runt i parken och så här såg den ut, där en äldre man matade duvorna. De var tämligen tama så de satt gärna på hans händer och åt brödsmulor direkt ur hans hand.

Denna bild är tagen längs en gågata med många affärer där en mängd människor köade för något nyfriterat. Ställde mig raskt i kön (ni ser vem som är svensken hoppas jag :-) och fick så småningom köpa en "friterad hamburgare" som visade sig innehålla kött och lök. Typisk japansk "fast food"! Här hittade vi också en tekanna som både jag och Agneta tyckte var fin. Vi har letat efter en tekanna i gjutjärn ett tag och nu slog vi till..

Längre upp på denna gata låg en av de mindre restaurangerna i Tokyo, 3 eller 4 platser. Mannen bakom disken som lagar och serverar maten har nog passerat 80 år.. Många restauranger här har ganska få platser så man undrar hur de får någon ekonomi i detta.

Efter en italiensk lunch! så gick vi in på ett museum som var tillägnat en japansk skulptör. Många stora bronser i ett väldigt fint hus med en egen innergård som var i form av en damm med fina stenar och karpar. Mycket japanskt! På taket fanns ett gigantiskt olivträd och en rosenträdgård, med en mycket fin utsikt över Tokyo. Utanför ingången så kunde man sälla sig till de undrande själarna...

Vandringen tog totalt med lunch 4 timmar och det var sedan ganska lagom att åka tillbaka till Yokohama och ta en fika där. Det är plusgrader ute och nästan ingen nederbörd fortfarande men man tycker ändå att det är ganska kallt. Det beror nog delvis på att man har väldigt dålig isolering, om det nu finns någon alls. Det är ofta bara skjutdörrar in till affärerna och det finns ibland ingen värme alls, så har man blivit kall en gång så kan det vara svårt att få upp värmen. Nu sägs det att det kommer att vara lite grått i ca 6 veckor för att sedan börja bli varmare. Fast när solen är framme så värmer den skönt, ungefär som en svensk aprildag.

Field Hockey

Idag har vi varit och tittat på när tjejerna spelar Field Hockey, Landhockey på svenska. Det är den varianten som är populär i England, Pakistan och Indien. En liten kort klubba där man bara får använda ena sidan, och en stenhård boll. Provade själv och det blir rejäla känningar i händerna om man inte träffar bollen helt rent.

Matchen spelades på YC&AC, en privat klubb i Yokohama som har en egen spelplan av fotbollplans storlek som nu är nylagd med konstgräs. Spelet är ganska svårt med dessa små klubbor så det blir egentligen inte mycket spel att tala om, mest kämpa på och "gröta" bollen framåt. Passa är svårt och ännu svårare att träffa på en rullande boll. Men lagen kämpade väldigt bra i alla fall och Agnes lag, YIS junior varsity, lyckades också vinna sin match med två mål mot noll. Agnes insats präglades av stor kämpalust och ett kraftfullt humör på banan. Undrar vart det kommer ifrån ;-) På bilden forechecking mot motståndarbacken

För Johannas lag, YIS varsity, så gick det inte lika bra, de förlorade klart med 0-9. Tyvärr kan nästan ingen spelare slå bollen någon längre sträcka vilket medför att bollen alltid stannar på den egna planhalvan och förr eller senare trycker motståndarna in bollen i målet. Johanna spelade centerforward och då skall man vänta på bollen vid mittlinjen men eftersom den aldrig kommer upp så är hon knappt med i spelet. Till nästa match skulle hon gå ner i backlinjen så att laget har lite nytta av hennes golfsving, som hon använder för att få iväg bollen. Här försöker hon få grepp på bollen och få till ett mål..

Efteråt var det match för klubben YC&AC och då stannade hon kvar och spelade även med dem och då gick det mycket bättre, de vann med 7-1 och dessutom fick hon göra sitt första mål också. Efteråt var hon ganska trött efter 2 x 35 minuter gånger två matcher...
Men inte tröttare än att hon kunde ta tåget ikväll till Shibuya (Tokyo) för en fest på Malaysiska ambassaden...

Så var vi igång igen!

Efter helgerna alltså. Det är en ganska lång ledighet med hela nyårsveckan ledig här. Och nu har det gått tre arbetsdagar och det känns som att det var länge sedan vi var lediga.. Med andra ord, det är mycket att göra på jobbet och tiden flyger iväg. I Japan är det nästan en ledig dag per månad av olika anledningar och nästa infaller på måndag som är "grow up day", dvs man firar de som blir 20 år och därmed vuxna. Så då får vi alltså tre dagar ledigt. Vi planerade just för det och vi kommer att titta på när tjejerna spelar landhockey, ni vet med den lilla träklubban där man bara får använda ena sidan. Sedan tänkte vi nu försöka få klart med vad vi vill bygga i Mauritzberg så vi skall ägna lite tid till det.

Eftersom jag kommer hem tidigast vid 19.00 så blir det inte så mycket kvar av kvällarna, men idag lyckades jag i alla fall komma ut och springa en runda. Dessutom följde Johanna med så det var trevligt. Rundan går ner till Yamashitaparken, runt den och sedan till Oshanbashipiren som har ett trädäck som är bra att springa på och sedan tillbaka, ca 6 kilometer. Beroende på om det blir rött eller grönt vid de fyra övergångsställena man skall passera så kan man få några andningspauser, eller inte!

Takayama forts.

Efter en japansk frukost bestående av fisk, inlagda grönsaker, misosoppa förstås och liknande så gick vi ut på en tur till Hida Takayama Village. Detta är ett område med gamla hus samlade på ett ställe, så att man kan se hur man levde förr i tiden i Japan. Husen var ganska stora men det mest bestående intrycket var en förundran över hur man kunde överleva eftersom husen bara består av enkla träväggar och fönstren bara har rispapper. I mitten av husen finns en eldstad men det kan inte ha blivit mycket värme av den. Där lagade man också mat. Ingen skorsten fanns heller så röken sipprade förmodligen ut genom vasstaket. Här ser man en sådan eldstad..

Här är hela gänget samlat framför några av husen.

Lunchen denna dag blev en pasta, de (något) yngre tyckte att den japanska maten inte helt föll i smaken.. Därefter ägnades eftermiddagen till ytterligare vandring och shopping i affärerna. Efter Onsen, som är det enda rätta för att värma upp frusna nordbor.. så intogs kvällsmaten som denna kväll var Shabu-Shabu, en slags buljongfondue där man doppar kött i en gryta och sveper det en kort stund tills det fått lite färg och även lägger i grönsaker som får puttra en liten stund. Detta doppas sedan i sesamdressing eller vindressing alternativt soja. Speciellt svamparna är goda.
Dag tre hade det snöat en hel del och vi gjorde en kortare tempelvandring. Därefter hemfärd till Yokohama där vi firade nyårsafton. Inga raketer sågs, men desto fler "firecrackers" , smatterband. Så efter 12 slaget så låg en intensiv ljudmatta av smatterband över China Town och Yokohama.

Takayama första dagen

Familjen Eldered kom och besökte oss den 28/12, eller 12/28 som man skriver här i Japan. Vi hade bokat en resa till Takayama för att uppleva lite av det mer lantliga Japan och även för oss var det bra med luftombyte (luften i Yokohama är inte så ren) eftersom vi nästan bara varit i stadsmiljö under tiden här. Vi har ju gjort en Fujibestigning samt några andra utflykter men den mesta tiden har varit här eller i Tokyo.

På söndagen ägnade vi oss mest åt att se Yokohama, och samtidigt hålla våra gäster vakna. Man flyger ju österut och sover därmed vanligtvis ganska lite på planet och sedan är det ny dag. Så då gäller det att hålla sig vaken så länge som möjligt för att komma i fas igen.

Dagen därpå så var det avfärd med tåg till Takayama. Först min vanliga rutt till Shin-Yokohama och sedan ombord på Shinkansen (snabbtåget) till Nagoya. Därifrån till Takayama med ett mindre tåg som tog ca 2 timmar på sig upp genom en floddal i bergen och så småningom var vi framme. Där kunde vi lämna av våra väskor i en "convenience store", The Daily Yamazaki, eftersom de transporterade våra väskor till hotellet därifrån.

Därmed kunde vi börja utforska staden och gå runt se de lokala affärerna och sakebryggerierna inklusive provsmakning. Här en ingång till ett Sakebryggeri med en boll av cederbarr. När bollen har blivit brun så är Saken också färdig. Vilket tar ca två månader.

Så småningom var vi nöjda och gick mot hotellet. Detta var av helt japansk snitt, vilket innebär tex inga skor inomhus, så de fick vi lämna ifrån oss direkt. Därefter slussades vi in i ett allrum för lite varmt att dricka, vilket var välbehövligt eftersom vi inte alls var vana vid den kyla som rådde uppe i bergen. Men i verkligheten var det nog inte mer än runt 0 grader så det var nog inte så farligt, fast kylan kändes ganska rå.

Uppe på våra rum, två stycken för 8 personer, så fanns mycket riktigt bagaget väntandes. Efter att vår följeslagare från hotellet, iklädd kimono, visat oss runt i rummet och serverat varmt te så drog hon sig bugandes tillbaka. Därefter vilade vi oss ett slag om man nu kan säga så när all möblering består av ett lågt bord samt fyra stolar "utan ben", så sittställningen blir inte helt bekväm.

En av anledningarna att åka hit är att bada Onsen dvs i varma källor. Så det var nästa punkt på programmet. Man tvättar sig först helt ren , gärna två och tre gånger, sittandes på en liten pall framför en dusch. Därefter sänker man ner sig i ett varmt bad antingen inomhus eller utomhus som håller 42 grader. Själv tycker jag att det bästa är att bada utomhus och gärna under bar himmel. Det blir nog lite som det badtunnor som var (eller är) populära vintertid i fjällen.

Efter Onsen så var det dags för den japanska middagen iförd Yukata, som är en slags morgonrock. Alla gäster har likadana kläder så det blir lite speciellt. Middagen var kalasgod och innehöll även Hida beef, som är ett melerat kött med mycket god smak väl i klass med den mer kända Kobebiffen. Men det fanns mycket annat också på bordet som fylldes på efterhand som vi åt. Japanska måltider består av många små rätter och efteråt rullade vi snarare än gick ut. Det hela avslutade vi med några flaskor varm Sake.

Åter på rummet så var nu bordet och stolarna flyttade till det inre rummet och på tatamimattorna (stråmattor av ett slags gräs) så hade man nu bäddat fram futonerna som vi skulle sova på. Dessa var tämligen lite stoppade så det var med varierad framgång som vi sov den natten... Här Thomas framför golvbäddarna, futonerna. Som synes inga stora rum..

Julfirande

Så har vi då firat vår första jul i Japan. Som tidigare nämts så gjorde vi det lite julelikt med mat och lite julpynt och glögg med lussekatter. Fast det blev förstås lite annorlunda stämning här mot Sverige. Det jag nog mest saknade var kylan och möjligen snön men den är ju inte alltid närvarande i Sverige heller.
På annandagen ansåg man här att julen var över och plockade därmed raskt, som på ett kommando, ned allt julpynt man satt upp, vilket var lite överraskande. Den fina granen i receptionen som luktade så gott var snart borta. Så där blev julen lite kortare än vanligt.