Lördag på stan

Idag har jag varit tillbaka till Shinjuku. Detta för att titta lite på möbler som vi skulle kunna köpa till vår våning. Det kommer att bli blandat med nytt och begagnat, förmodligen mer av det senare för så mycket pengar får man inte att man bara kan ha nya prylar. Sedan är det upp till en själv var man vill lägga pengarna. Efter ett år så kan man köpa loss det man vill, men vi har ju inte så stor container, just för att vi hyr möbler så någon soffa kan man tex inte få med sig.. Men kanske en TV?? Vi får se hur det blir med det. Såg en hel del fina saker som man kan tänka sig men det blir nog lite för dyrt är jag rädd...

Därefter så gick jag till Stadsförvaltningen?? Jo, det är så att denna inryms i två skyskrapor med utsiktsvåning (på 45e planet) 202 meter upp. Det var inte helt klart igår så sikten var begränsad, och därmed var inte Fuji-san (3779 m.ö.h) synlig men man kunde se så långt ner som till Yokohama där vi skall bo from Augusti. Och också identifiera ett antal platser runt om i Tokyo. Dit får vi ta med gäster...

Lunchen intogs på en typisk Indisk restaurang med curry och nanbröd. Detta har blivit lite av en favorit, där man köper ett antal olika skålar med curry som tex kyckling i en sås, sedan doppar man nanbrödet i såsen och äter upp kyckling bitarna. Favoriten igår blev prawn masala, mycket god. Sedan brukar det vara lite saffransris till, dock inte så mycket vilket är bra då det serveras väldigt mycket ris till maten. Brukar inte orka äta upp allt ris men det gör mina japanska kollegor utan problem.

Idag är det städdag av rummet så det inte blir så mycket som skall sparas här eller tas med till Sverige när jag åker hem den 10e Juli. Dessutom regnar det hela dagen idag som det verkar men skall nog i alla fall gå ut för lunch nu (har enbart lagat 3 omeletter sedan jag kom hit, annars äter jag ute...).

Hoppas ni har det bra I Sverige eller var ni är!

Cultural Awareness

Har gått en endagskurs i ovan ämne. Det var en mycket bra kurs som gav många förklaringar till vad som skiljer Japan och andra länder mot västeuropeiska länder och USA. En klassiker måste var den fråga jag fick som löd: "Kunde din Engelskalärare i skolan prata Engelska?" Svaret kan ju tyckas självklart för oss i Västeuropa. Dock här i Japan så pratar man inte engelska på engelska lektionerna, utan det är enbart skriftspråk och grammatik som gås igenom. Undra på att deras engelska nivå uppfattas som dålig. Med dessa förutsättningar är dom ju egentligen duktiga.

En av mina kollegor, hade berättat detta förut, men jag fattade det mer som att läraren inte var så bra på att prata, kunde väl inte tro att man inte pratade alls... Min kollega var också med på kursen och berättade nu att han började prata engelska för endast tre år sedan..

Det var många andra lärdomar. En stor sådan var vårt arv från Sokrates som bygger på ifrågasättande av ideer som ett sätt att lära. I Japan bygger lärandet på Konfucius teorier, dvs läraren kommunicerar enkelriktat till studenten som enbart lyssnar. När så vi västeuropeer har möten här så förväntar vi oss en diskussion (när så är fallet), medans de som växt upp med att enbart lyssna och inte ifrågasätta inte tycks ha någon egen åsikt. Vilket leder till att det är vi västeuropeer som diskuterar ibland och japanerna är tysta. Ett annat exempel är om en presentation görs. Då hoppas vi västeuropeer på frågor under eller efter presentationen som ett kvitto på att det som presenterades var intressant. Här i Japan kan frågor tolkas som att presentationen var otydlig och att frågor därför tyvärr är nödvändiga efteråt för att klargöra innehållet. Det var några exempel på hur det kan skilja mellan våra kulturer och hur olika man kan tolka det som händer. Som sagt en mycket bra kurs, tyckte nog samtliga deltagare.

Så har det hänt

Vadå? Jo imorse så missade jag att hoppa av tåget i Shin Yokohama. Trodde inte att vi var framme så jag satt lugnt kvar med musik i öronen. Fast när tåget började rulla så var jag tvungen att kolla och mycket riktigt , där skulle jag av. Ingen katastrof dock bara att åka till nästa station och åka tillbaka. Fick då också se att man odlar här.. Har hittills bara under 7 veckor sett sten, betong, asfalt och glas.. Det var lite befriande måste jag säga!

Regnig söndag

som började med tvätthängning. Det är tvätt och tumling i samma maskin. Då kan man köra allt på en gång, men nackdelen är att tumlaren inte är så effektiv, så man måste lägga ut tvätten för avslutande torkning och det finns det inte så mycket plats för i rummet så tvättarna blir små..

Det började annars hyfsat idag vädermässigt men sedan kom regnet och höll på hela dagen. Stack iväg vid 12 tiden och åkte till Ueno, dels för att köpa ytterligare en enkel nylonbag att ha mina grejor i när jag åker hem så att vi kan använda de väskor som jag har haft med mig hit igen. Grejorna (kläderna) kan jag förvara på hotellet efter lite diskussion. Så det blev första uppdraget. Det finns en slags marknad under järnvägen där man har byggt upp små affärer under rälsen. Det var tydligen runt Ueno som amerikanarna byggde upp sina första förvaltningar efter andra världskriget. Ibland finns fynd att göra men ibland är det samma priser som på fina gatan. Den andra aktiviteten idag var att besöka National Science Museum som ligger vid Uenoparken.

Museet visade två utställningar, en global som hade jordens utveckling som tema. Ägnade mest tid vid dinosaurierna. Det var ett antal skelett som visades. Jag trodde inte att det fanns så många skelett hittade som är så pass kompletta, även om man i några fall kompletterat, om man inte hade hittat alla ben. De flesta skeletten kommer från North och South Dakota i USA men även från Europa och Asien. Mycket intressant och bra att det fanns lite information på engelska. Det var det inte så gott om annars så det blev lite för lite med information vilket var synd då utställningarna var mycket fina och påkostade.

Den andra utställningen visade en Japansk biolog som verkat mycket i Afrika runt början på 1900 talet, Dr Noguchi. Tyvärr kunde jag inte förstå vad hans huvudgärning varit då det inte fanns någon engelsk info alls. Dessutom fanns en hel del kring vilka typer av sten som Japan består av och dessutom en karta med alla stora jordbävningar på 1900 talet inklusive den stora i Tokyo 1923 samt den andra stora i Kobe 1995. Uppenbarligen så händer jordbävningarna på olika djup i marken för man hade en karta över Japan utritad på glas med 10 glasskivor bakom där varje skiva var 5 kilometer ner i marken. Alltså ett djup på totalt 50 km. Sedan hade man klistrat in små bollar för respektive jordbävning på skivorna så att man kunde se på vilket djup och var i Japan den hänt. Då kunde man se att huvuddraget sträckte sig längs en böjd skiva som började på 50 km djup mitt i Japan till lite längre norrut där de gick närmare jordytan. Vet inte om jag lyckades förklara detta, men det såg bra ut.

Dessutom visade man hur mycket det skakade på olika mätpunkter runt om i Japan. I alla fall tolkade jag det att det var så. Så i en viss punkt så kunde det plötsligt bli en högre amplitud på kurvan och då rörde det sig alltså lite mer i jorden. Spännande land...

Det visades också en del om den industriella utvecklingen bla annat flygindustrin och då hade man även med ett Japanska stridsflygplan från andra världskriget.

Nu var klockan ganska mycket och långt över lunch så därmed åkte jag hemåt. Har varit lite hemmablind, dvs har hoppat över de affärer och restauranger som ligger närmast i stationsområdet och det såg jag igår att de måste provas (därav glassen igår). Så idag blev det en lunch på Nathans som är en NY inspirerad restaurang. En clam chowder soppa och en hamburgare med räkor och avokado plus en cappuchino. Satt helt rätt.

Har saknat en bra bokhandel, eftersom det ofta ligger likadana affärer centrerade kring ett ställe och har inte hittat till denna punkt. Frågade i alla fall på restaurangen och det visade sig att det fanns en stor bokhandel med massvis av tidsskrifter bara 100 meter i en annan riktning.. Suck, det är stort här... Efter att ha bläddrat lite i tidsskrifterna (bakifrån förstås, man läser ju här från "sista sidan mot första sidan", ser lite lustigt ut när tidningarna tycks ligga med baksidan uppåt, men det är ju framsidan här), så köpte jag en vägatlas över Japan och sedan en översiktskarta också, på engelska.

Efter ytterligare lite fotboll, nu med Ryssland som segrare och 4 km på löpbandet så börjar det bli dags för kväll. Skall bara ringa hem först. Det funkar för övrigt mycket bra. Man kan ju prata gratis via datorn och internet över MSN eller Google talk, samt använda Skype från datorn om man vill ringa en vanlig telefon i Sverige. Det kostar då bara 16 öre per minut så det är överkomligt. Det var allt för idag. Nu bara två och en halv vecka kvar här så jag planerar en lite n summering av den första tiden. Kommer kanske nästa vecka. Hej hej!

Midsommardagen

som inte heller kändes som en sådan, spenderades på staden. Besökte Shibuya för att se lite mer hur det är. Känt som ungdomens stadsdel och det stämde bra, var nog ganska högt upp på åldersfördelningen. Passade också på att köpa några presenter, undrar vem som skall få dem...

Lunchen blev på ett Hawaiianskt ställe, utgav de sig för att vara i alla fall. Beställde dock en en vanlig Spagetti Carbonara, men den enda skillnaden var att den kom in kall. Blev en aning förvånad men den gick ner i alla fall. Till denna en Longboard öl, som satt bra. Den var i alla fall Hawaiiansk. Vi pratar om att ta den vägen när vi skall hem, men det är ju först om ett år..

Stannade till i Shinagawa på chokladbutiken Godiva och köpte en Strawberry ice with chocolate chip. Låter bättre än den var. Gjord på mjölk, det är bättre med grädde... Såg därefter lite på Euro 2008 där Turkiet kunde vinna sin kvartsfinal. Sedan lite rester från gårdagens delikatessmiddag och lite mer sake och sedan dags att lägga sig efter att tvättmaskinen laddats med fördröjd start till 06.00 söndag.

Midsommarafton

känns inte alls av här. Svenskarna önskar glad midsommar till varandra, men någon sådan känsla finns inte alls. Lite lustigt, även om det inte är någon stor sak för mig själv. så märker man traditionens makt nu. Det är ju mycket mörkare här än i Sverige samtidigt som vi verkar ligga sent i tidszonen. Så det ljusnar ganska tidigt men det är helt mörkt vid halv åtta. När jag kom så mörknade det redan vid halv sju, så det har ändå ändrat sig en timme på 7 veckor. Sedan finns ju ingen natur häromkring förutom några parker. Precis allt är bebyggt. Tänkte senast idag på det då alla floder är helt inbyggda med cementsidor och oftast har man också en väg eller järnväg som man byggt över floden med på pelare, förmodligen för att det var enda sättet att göra någon infrastrukturförbättring utan att riva massor av hus. Så tex Shinkansen går ibland över eller förbi hus en bra bit upp i luften.

Så ikväll blir det ett eget midsommarfirande fast i Japansk/Italiensk variant. Har kostat på mig följande från Dean & Deluca som är en Italiensk delikatessaffär och fik. En bricka med lufttorkad skinka, andra skinkor och korv. Till det en paj och bröd och till efterrätt en mango paj. Detta slås naturligt in med japansk nit och avslutas med en liten ispåse på respektive kylvara så det skall hålla sig kallt tills man kommer hem.. Det Japanska inslaget står en flaska Sake för. Den fick jag i vadslagning med en arbetskamrat. Vi slog vad om namnet på en station på linjen ned till Yokohama på den lilla fest som var och därmed var saken glömd, men han kom ihåg det och i måndags stod det en flaska sake på bordet när jag kom. Jag planerar en ny vadslagning om en flaska snaps som jag kan förlora.. Han föreslog att vi skulle slå vad om att Sverige skulle vinna EM men den var lite för uppenbar.. Så får se vad det blir.

Tja

Det har varit en lite tung start på veckan med lite småsjuka, verkar som om jag inte varit den enda som drabbats. Nu är det dock bättre. Det har givets en anledning till att prata sjukdagar på jobbet. Som LTA (Utlandskontraktare) så har man full ersättning om man blir sjuk. Men som lokal anställd så gäller andra regler. En vanlig anställd får 16 semesterdagar när han anställs. Efter 5 år så blir det 22 dagar. Varför pratar jag om detta ? Jo, om man blir sjuk så tar man av sina semesterdagar. Det gör att man vanligen tar en veckas semester här i Japan. Och lite till om man har några dagar över. Blir man sjuk längre än vad man har dagar kvar så träder en sjukförsäkring in och betalar men det är alltså först efter att semesterdagarna är slut. Premien till försäkringen betalas av företaget och den anställde med hälften var.

Kampsport

Söndagen förlöpte med en lugn start. Detta då jag var uppe till 3 på natten för att följa Sveriges match mot Spanien. 2-1 på övertid... Så kom iväg vid 12 tiden till Yokohama, där jag tänkte titta på själva Yokohama stad eller snarare runt kvarteren vid vattnet och Minato Mirai, där Japans högsta byggnad, Landmark Tower ligger. 296 meter över vattnet. Lunchen blev en kul variant på snabbmat. Man går in och betalar i en automat, beroende på vilken rätt man vill ha. Därefter sätter man sig vid en disk och blir strax serverad en tallrik i gjutjärn som är så varm att köttet i den steks medans man får den till bordet. Man rör själv om så att köttet steks efter behag.

Flanerade sedan runt och tittade på de nyare delarna av Yokohama men hann även med de något äldre delarna vid stationen Sakuragicho. Därefter tåg till Shin Yokohama, där det var en kampsportsgala. Dream hette den eller möjligen sporten. En boxningsring, handskar som var tunnare än boxningshandskar med fingrarna fria. Sparkar tillåtet. Antingen stående boxning och sparkar men mest liggande där man försöker få in smällar mot skallen alternativt bryta någon arm eller annat så att motståndaren ger sig. Tja..

Därefter hem för lite kvällsmat och snart dags att lägga sig. Har nu varit här i 6 veckor och det är bara tre och en halv kvar, så nu börjar tiden tugga på som hemma. Veckorna flyger iväg och likaså helgerna. Så snart bär det av hem för de sista förberedelserna och dessutom semester.

Lördag 14/6

Vaknade idag igen till ett hyfsat stor jordbävning. Stor är den, tycker jag i alla fall, när rutorna i rummet skallrar. Idag har jag annars spenderat den största delen av dagen kring Shibuya och Harajuku. Först åkte jag till Yoyogiparken för att få se lite gröna växter och träd. Det fick jag och dessutom joggare och ett antal uteliggare. Utanför ingången är det en gata där man som uppåtsträvande musiker kan göra sin röst hörd, likt denna tjej. Lät riktigt bra faktiskt. Men tyvärr står man ganska tätt så intill började nästa gäng stämma sina elgitarrer. Tjejen hade dock biffigare förstärkare och högtalare så hon vann ljudkampen.

Efter det gick jag vidare och hamnade på Bangladesh 2008, verkade vara lite promotion för nämda nation. Sångaren var inhyrd Japan och gjorde allt för att få igång den glesa publiken. Han lyckades ganska bra.
Därefter blev det en tur till Meijitemplet som ligger strax intill parken. Meiji var kejsare fram till sin död 1912 och var den kejsare som öppnade upp japan för västerländska influenser efter att kommendör Perry 1853 fått till ett handelsavtal mellan Japan och USA. Templet byggdes sedan som vördnad för kejsaren. Mycket vackert och stilfult och användes nu för bröllopsceremonier med tillhörande bröllopsfoto. Detta med militärisk precision. Titta hur exakt de står. Något som fotografens assistent pysslade med samt att andra pesroner la allt tillrätta hos brud och brudgum.

Därefter gick jag Omoteosando-dori neråt från Harajuku. Detta är en paradgata som har de flesta kända märken i världen. Åt sedan lunch på en liten terrass som låg med utsikt över trädkronorna. Gick sedan mot Shibuya för att att tåget tillbaka till Shinagawa och ett uppfriskande SPA bad. Det finns ett sådant på översta våningen (24e) samt ett litet gym. Här ser man dushar och Onsen, ett varmt bad med 42 gradigt vatten, som om det skall vara på triktigt skall komma från varma källeor. Mycket viktigt är att man har dushat och tvättat sig innan man kryper ner i Onsen (utan badkläder av något slag)

YES!

Sverige - Grekland 2-0, fast det visste ni redan... Här gick ju matchen kl 4 på morgonen så det var lite för tungt att kliva upp då. Så det blev reprisen i kväll. Fast då hade ni redan sett den för 18 timmar ca sedan. Matchen gick på en satellitkanal som heter WOWOW. Bra namn eller hur?

Fick tipset på jobbet att den skulle göra det men det verkade inte sannolikt att jag skulle kunna beställa den till hotellet, men det gick mycket bra. Mha en väldigt service inriktad concierge, så fixade han kanalen till mig. Kostade bara 72 spänn för två månader dessutom eftersom de hade ett extraerbjudande.

Annars har det varit kundmöte på jobbet idag dvs inte på Ericsson utan på ett av de närverkscenter som finns i Tokyo. Eftersom jag höll i mötet så var det svårt att veta hur det gick men de som har varit här längre tyckte att det gick bra. Jag kör min stil på möten och det verkar passa ganska bra med japanerans stil, så här långt i alla fall.

Regnperioden verkar ha kommit av sig alledeles, för nu har det inte regnat på ett antal dagar. Dock är det extremt fuktigt, så idag när det var ca 25 grader varmt, med hög luftfuktighet, så var det tämligen varmt ock klibbigt, eller rättare sagt rinnigt... man skall dessutom inte ha så kallt på rummet, enligt Micke, för då blir man lätt sjuk. Han har själv 27 grader hemma. På jobbet är det mellan 24 till 26 och börjar det krypa ner någon gång mot 23 då tycker man att det är lite småkallt..

Galningen

Helt ovetande så var jag ganska nära galningen (ni har väl sett det i Sverige också?) som körde in i en folkmassa i Akihabara och sedan gick ut med kniv och högg ner så många han kunde... 7 döda och 12 sårade. Jag hade varit i Asakusa och köpt köksknivar och tog därefter lunch på den Indiska restaurangen Sultan varefter jag såg brandbilar som körde söderut. Väl framme i Akihabara för att titta på TV apparater så var en stor del av gatan avstängd. Eftersom det var många filmkameror där så trodde jag att det var en filminspelning... Så tittade på en TV och åkte sedan hem helt ovetande om vad som skett. Hade jag inte tagit lunch så pass tidigt som jag gjorde så hade jag nog timat det hela precis, otäckt..

Hörde först imorse av en Amerikan bredvid mig på frukosten, att detta hade hänt. Han surfade på CNN på sin mobil.

Fick sedan höra att en av svenskarna här var på tåget efter gasattacken i tunnelbanan för ca 10 år sedan. Det händer inte så mycket våldsamt här men när det väl händer..

Halvtid passerad

Nu har jag varit här i fem veckor och har bara 4,5 kvar på den första omgången, innan jag åker hem för semester. Så nu har faktiskt halva denna tid redan gått. Därmed dags att göra lite inköp. På vägen dit så hade man underhåll av trottoaren utanför Sony huvudkontor. Av någon anledning så är hela trottoaren utanför uppfällbar med hudrualik så att trottoaren kan bli en mur mot ingången. Terroristskydd ? Nu putsade man på hydrualiken och damsög runt omkring. När japanerna gör något så gör man det noga och med tyngdpunkt på detaljerna.

Bosse hade beställt lite Global knivar och likså tänkte jag komplettera själv så det blev en resa upp till Akasuka och Kappabashi. Det visade sig att det inte var så många affärer öppna på en söndag men turligt nog i alla fall den som jag var i förra gången för att reka i (med Ericsson pris...) Så sex knivar senare så klev jag vidare och tänkte se mig omkring lite i detta område som ger intrycka av att vara lite mer original Japan.

Strax såg en mängd personer klädda i likadana rockar som samlades i ett gathörn, funderade ett tag på vad de gjorde men det hände inget så jag gick vidare. Bara för att upptäcka att i varje gathörn hade det samlats ett antal med likadan utstyrsel, typ judojacka. Om jackan var lite kort så gjorde det inget, kalsonger kunde man glatt visa. Fortfarande oklart varför de samlades men det var enorma mängder människor som tydligen hade sitt gathörn där man samlades.

Dags för lunch och det blev en Chicken tandori med Nanbröd och curry på en kedja som heter Sultan. Klart bättre alternativ än Macdonalds..

Efter det gång tillbaka till Ueno där det blev lite shopping av dels skor!! och en väska som jag skall lämna det mesta av mina grejor i när jag åker hem på semester. Kollade sedan på vilken TV som jag vill hyra och sedan köpa med hem till Sverige i Akihabara. Och därmed var dagen gjord och dags att åka hem och blogga lite innan ett nytt träningspass!

Badsugen

Igår var det en sådan där varm dag (fast det skall vara regnperiod), 27 grader och ganska fuktigt. Bestämde mig för att se om det gick att hitta en badplats. Tidigare har jag försökt komma ner till vattnet där jag bor men längs med vattnet finns bara transport och speditionsfirmor så man kommer inte fram. Dock såg jag att tvärs över bukten verkade det finnas en badstrand. Så nu var det dags att försöka ta sig dit.

Det går en gigantisk hängbro över bukten så min första tanke var att gå över den. Först var det en halvtimmes gång upp till bron från där jag bor. Väl där såg jag inga andra personer på bron eller på påfartsviadukterna, som i sig är tämligen avancerade och stora. Såg dock att det gick tåg över så då var det bara att hitta en station. Det blev en ganska lång bit till att gå, fast då hade jag missat den närmaste stationen. De var nämligen uppbyggda högt över marken och in i en del hus. Över gick galant och hoppade av vid Oiaba, vilket visade sig vara ett stort område som byggts upp med park, strand, köpcenter och motorbana.

Ner till vattnet men ingen badade.. Några vindsurfare i den svaga vinden men annars bara en del barn i strandkanten. Hittade en skylt som sa att det mesta var förbjudet inklusive att simma.. Oklart varför, vattnet såg ok ut, men ganska ofta kan det vara en försäkringsfråga. Det svaret fick jag här på hotellet när jag frågade om det fanns cykel att hyra.

Fortsatte längs stranden och hittade då denna fantastiska staty. En grupp japanska flickor var vänliga nog att ta ett foto på mig.

I Japan finns kopior av allting, som ni ser, jag har inte förflyttat mig till NY. Dessutom så finns Tokyo tower som i princip är en kopia av Eifeltornet men lite högre förstås, 12 meter. Och på tal om kopia så intogs lunchen på California longbord surf club, en texas burger med avocado, salsa och ost med en cola till, kan det bli mer amerikanskt... Men den satt bra i magen. På tal om mat så äter man inte lika mycket här som hemma, inte jag i alla fall, och tillsammans med allt gående så har jag nog tappat en 4 kg gissar jag. Fick en våg som funkar nu på rummet så att man kan hålla koll på att man inte försvinner.

Efter detta så hördes vrålet av motorer och gick mot Tokyo drift car park. Väl där så var det fullsatt, men det var ganska öppet så man kunde se en del ändå. Det hela går ut på att man tävlar två och två med vråltrimmade japanska sportbilar som Subaru och Mitsubishi, mycket kjolar och grejor på bilarna. Sedan är banan gjord så att man mest åker på tvärsen dvs sladdar på asfalten, eller "driftar" på svengelska. Klart kul att se även om gummiröken är lite jobbig. Mycket entusiastisk publik var det också. När jag tyckte att det räckte så kom tre bilar ut och snurrade runt, runt ett tag, sedan stannade de och ut hoppade dessa tre som gjorde ett uppträdande som publiken uppskattade mycket.

Dags att ta sig tillbaka och hoppade på tåget igen men klev denna gång av vid rätt station. På vägen över så såg jag också att det faktiskt finns möjlighet att gå över vilket några gjorde, men det är så stort vi landfästet att jag inte kunde hitta hur man skulle komma upp på bron. Nåväl, gick en liten annan väg för att se något nytt och kom då till denna lilla golfanläggning. Här kunde man på fyra mattor boka tid hos Pron, som ställde upp för en bild och sedan spela en runda med honom på femtio minuter på en dator animerad bana, kostnad tror jag var 1200 SEK.

Så hemma igen efter en dag utan bad men fick se lite annat istället.

Lägenhet bestämd

Så har vi bestämt att vi skall bo i Yokohama in en lägenhet relativt centralt nära Chinatown i något som heter Leyton House. Läget nära skola och stationen avgjorde. Så det är en 5 rummare på 190 kvm fast den känns inte riktigt så stor som man kan tro. Det räknas nog lite positivt med ytan här. Har också varit och tittat på möbler och det verkade bara bra, full flexibilitet att blanda nytt och begagnat, bara man håller sig inom den budget man har. Och i värsta fall kan man komplettera på Ikea.. Skall nog bli en bra TV som man kan köpa loss sedan till ett bra pris ;-)

längst ner i huset finns ett gym med simhall och det vara naturligtvis positivt för oss. Som man kan bli medlem i om man bor i huset.

Bostadsfrågan

verkar närma sig ett beslut, ser ut som att vi kommer att bo i en lägenhet i Yokohama inte så långt från Chinatown. Ganska stor med 4 sovrum. Och framförallt ett gym i botten, så vi kommer att komma hem som den vältränade familjen. Det finns även en mindre simhall där som Johanna kan paddla i.

Börjar nu känna mig som Japan efter dagens Sushi lunch. Är väl ingen fanatisk Sushi älskare men någon gång då och då är helt ok. Det bästa annars är den indiska restaurangen Curry- Curry tror jag den heter. Där man äter ett stort Nan bröd som doppas i en het sås med kyckling bitar samt Chicken tandori till och en välsmakande korv. Samt sallad och ris. Alltid lis til maten, det är svårt med R och L här ibland. Kan märka ibland att man tar efter sättet att prata engelska här vilket inte är det bästa. En arbetskamrat berättade att han aldrig haft någon lärare som egentligen kunnat uttala engelska korrekt. Vilket medför att många kan uttrycka sig ok i skrift men kan var betydligt sämre i tal. Så konstigt nog så kan det vara bättre med skrift än tal ibland.

Han med 4 km på bandet idag. Försöker hålla i gång motionen så att man inte bara jobbar, pendlar, äter och sover.

Skall förmodligen imorgon och titta ut lite möbler som vi skall hyra. Vi flyttar inte med några sådana hemifrån. Och snart är ytterligare en vecka att lägga till handlingarna, det börjar rinna på här som det gör hemma ibland.

Hej så länge.

Nu vet jag

Det här med sovandet, igen. Har nu undersökt hur mycket man sover och det verkar som om att sova från 1 till 6 på morgonen är fullt normalt, dvs 5 timmar. Resten tas på tåget, på lunchrasten eller närhelst tid finnes.

Idag var det Tokyo kontoret på fm och därefter lunch. Åt ju på Kinarestaurang i helgen i Chinatown, ganska likt en vanlig svensk kinamat men lite bättre och mer. Idag åt vi lunch på en restaurang på väg till stationen Suidobashi och det var något helt annat. Man fick börja med att ta på ett pappersförkläde, vilket visade sig behövas. Te, dumplings, sallad med dressing och en stor skål soppa med nyrivna nudlar och kött samt diverse grönsaker/gräs. Kocken stod just bredvid oss och rev/skar nudlarna, en upplevelse bara det.

Maten smakade mycket och det förklarades av att den var från en viss region i Kina där det smakar mycket, måste lära mig mer om de olika regionerna i Kina.

Annars regn idag igen, kanske har regnperioden nu börjat ordentligt. Jobbet tar mer och mer tid, inte hemma förrän 21.30 idag. Men imorgon blir det nog sista husvisningen och då hinner jag förhoppningsvis träna lite också. Hej hopp!

Yamate igen

Idag var det kanonväder så då bestämde jag mig för att åka till Yokohama och Yamate igen för att se ungefär hur långt det är till de hus och lägenheter som jag tittar på, från skola respektive stationen som är närmast. Det är ibland svårt att veta när man blir skjutsad runt av agenter eller som av Ms Nakashima, då hyr hon en taxi som åker runt.. Hon är någonstans mellan 70 och 80 men verkar tycka detta är livet så... Var lite förvånad första gången jag åkte med henne när taxin dök upp.

Det är ca 22 - 25 minuter till skolan för tjejerna och 6 -14 minuter för mig till stationen så det är överkomligt De kan cykla dessutom.





Efter detta tittade jag på Chinatown i Yokohama, och åt även lunch där. Förutom rökningen på restaurangerna här så är det alltid kul att äte ute även om det kan bli lite tråkigt när man är ensam. Chinatown kändes lite turistigt, men den känslan kommer nog när många människor samlas på samma ställe. Runt baseballstadion var det marknad, som bestod av mänder med olika stånd med allt från kläder och skor till smycken och växter samt mat av olika slag, ganska kul och se hur man handlade mat lokalt i dessa stånd. Tror att det mesta var av kinesiskt ursprung men det är svårt att veta. Får komma på ett sätt att identifiera olika växter och rötter.

Dags för ett nytt pass på gymet nu, kommer att vara enormt vältränad efter de första veckorna här ;-)

Lördag sista maj

En regnig dag, vi är inne i regnperioden nu (juni månad). Gjorde en resa till Shinjuku för att se hur det är där. Gick runt lite med tungt huvud och tittade på kameror men lyckades inte uppbåda någon större entusiasm för det. Tog en pizza på en italiensk restaurang, med mozzaerella och massor av prosciutto, säker 15 skivor... Efter att gått runt en del så gjordes en del inköp på Uniclo, som är en japansk kedja med "dri" kläder, dvs kläder som skall funka när det är varmt ock fuktigt. ju mer man köper ju billigare blir det. Så det blev 4 skjortor, tre undertröjor (bra när det är fuktigt enligt Mickes tips) samt två par kalsonger. 8700 kostade det . Yen.. Så det blev 450 SEK, får se om det är bra grejor...

Dagen avslutades med lite styrka och 4 km på löpbandet. Skönt att det finns här på hotellet.

Fest på jobbet

som helt enkelt var ett restaurangbesök där man själv betalade 300 SEK och firman stod för resten, okänt vad notan gick till. Så man fick äta och dricka så mycket man ville. Vilket också gjordes. Vi fick in en massa olika saker, dock det mesta var svårt att förstå vad det var trots försök till förklaringar av mina arbetskamrater. Friterade tunna grönsaksstrån, rå fisk i bitar som doppas i en sås, kycklingvingar, soppa, nudlar (Sabu) som doppades i sås med wasabi, samt en massa annat som jag inte fattade vad det var...

Till det så fick man dricka vad man ville och det som beställdes in var förstås Sake, Öl och en spritdryck som jag glömt namnet på. Den dracks ren, på isbitar. Skulle vara 30 % ig men när vi kollade flaskan så var det 37%.. Smakade dock väldigt lite sprit, mer som en 15 % Martini men inte så söt. Detta gjorde naturligtvis att alla blev väldigt talföra, men det var bara trevligt. Enligt traditionen så kan man säga vad man vill till sin chef på dessa tillställningar, och sedan är allt glömt när måndagen kommer. Vi får väl se men det var inga otrevligheter i vilket fall.

Saken var väldigt god. Hälls upp vid bordet i en lerkopp med fat. När servitrisen hällde på så strömmade det över ner på fatet. Och så skulle det vara. Fullt upp både i kopp och på fat. Annars slapp man betala.

Allt som allt var det väldigt trevligt och chefen översatte efter lite intern japanska att alla tyckte att det var kul att jag kommit hit så det kändes väldigt bra!

Sedan lyckade vi också översätta mitt efternamn till Kanji också, fast det har jag glömt bort så får be om en repetition... Och alla japanska ord också tyvärr, men får börja repetera nu..

Undertecknad, Yokokawa-san och "Yuki"