söndag 21 december 2008

Jul och Nyår i Yokohama

Hur är det att fira Jul i Yokohama? Kanske det är någon som undrar?

Till att börja med så kristendomen självklart inte så betydande här. Shinto är den största religionen i Japan men det finns även de flesta andra religioner Att inte kristendomen är så stark innebär att man inte är ledig den 24-26 december. Men vi är lediga den 23 pga av födelsedagen, dock inte Silvias, utan givetvis Kejsarens! Sedan har Ericsson en lokal ledig dag den 25. Så det är en del som tar ledigt dagarna däremellan men inte kanske för att fira Jul utan snarare för att få ihop en längre ledighet tillsammans men Nyårsveckan. Nyår är den stora familjehögtiden där man umgås i familjen på Nyårsafton samt senare i veckan går till tempel för att bedja. En annan aktivitet som man gör är att gå upp för berget Mount Takao.

För oss så blir det ett litet mindre Julfirande än vanligt. Jag kommer att vara ledig den 24e och vi har skrapat ihop ett hyfsat svenskt julbord med lax, skinka, sill, glögg och pepparkakor. Allt utom pepparkakorna som bakas av flickorna är inhämtat genom Ikeas försorg. Vi har av förklarliga själ inte så mycket julpynt men faktiskt finns en riktig julgran i entrén till Leyton House där vi bor. Det är riktigt trevligt att känna grandoften när man kommer hem på kvällen!
Antal julklappar skall också reduceras, vilket verkar vara ok för Johanna medans Agnes verkar tycka att det fortfarande skall var många (och ibland dyra..). Det finns väldigt fina julutsmyckningar i affärerna, Japanerna är ju väldigt duktig på förpackningar och sådant. Nedan på bilden har man smycket hela fasaden med tomtar och annat.

Vädret gör dock att man inte känner så stor julstämning Just nu vid kl 7 på kvällen, på årets kortaste dag så är det 18.2 grader ute. Fast vid Red Brick House så har man ändå anlagt en konstisbana där folk glatt åker runt. Så man gör en del för att skapa lite julstämning även här.

Vädret har fortsatt varit väldigt fint med oftast klara dagar med sol. Är det regn någon dag så tycker man, vad är nu detta? Man kanske börjar bli bortskämd... Såg på DN att man haft 7 soltimmar i December i Stockholm, vi har det ganska bra ibland.

På Nihon-o-Dori så har man normalt väldigt fina flamingos som lyste upp på kvällarna. Dessa togs tyvärr bort men nu har man istället tagit fram de fina lysande renarna!
Till nyår så kommer familjen Eldered på besök. Då kommer vi först att åka till ett ställe som heter Takayama några dagar. Det ligger i bergen vid Nagano, där vinter OS gick 1998. Vi är tillbaka till nyårsafton i Yokohama. Eftersom alla japaner är lediga efter nyår så stiger priserna på boende med 300 %...

Kodo

Igår var vi, jag och Agneta, på konsert i Tokyo. Det var en något annorlunda konsert eftersom det hela baserade sig på trummor i olika storlekar allt ifrån små trummor till stora trummor på över en meter i diameter där man slog så hårt man kunde med grova påkar eller små baseballträn.

Kodo är ett slags band, ca 20 personer från en liten ö utanför Japans norra kust. Man har givit över 3200 förställningar sedan 1981 och detta var starten på en världsturne. Den största trumman satt på en träställning där man slog på den stående med en stor påk i varje hand och från bägge sidor av trumman. Det fanns även något mindre trummor där man låg ner,lutade sig bakåt och slog och slog och slog.. Det som kanske imponerade mest var den totala koordineringen mellan de som spelade. De började exakt samtidigt, ändrade både frekvens och kraft helt koordinerat samt slutade exakt samtidigt..

Den fysiska prestationen var också fantastisk, de jobbade stenhårt hela tiden och såg inte ut att kunna tröttna på detta, och i vissa nummer hade det lagt in en hel del humor också vilket lättade upp det hela på ett bra sätt.

Ljudet var helt fantastiskt, vi satt på läktaren en bit upp, säkert över 50 meter från scenen, men ljudet var trots det som om de var 5 meter bort. Ibland blev det tom så starkt att man blev tvungen att hålla för öronen. När man använde den största trumman så kände man det i bröstkorgen!

Det hela var en fantastisk häftig upplevelse! Får ni chansen någon gång så tveka inte..

Här är länken till deras hemsida.

http://www.kodo.or.jp/news/index_en.html

söndag 14 december 2008

Johanna 18 år

så är vi då tre myndiga i familjen.. Tiden går fortare än man tror.. Johannas födelsedag firades i tisdags med sedvanlig uppvaktning med presenter och sång på morgonen. Även undertecknad deltog i sången men med lite lägre volym. På kvällen fick vi middag som mamma ordnat med fördelsedagstårta på jordgubbar. Märkligt nog har jordgubbssäsongen precis inletts i Japan, så nu kan man köpa jordgubbar i affärerna.

Idag åkte vi till Pacifico hotell och kongress och åt av den Italienska buffen, i 2,5 timmar, som en del av firandet.. Efteråt rullade vi ut genom dörrarna.. Det var mycket gott och prisvärt. Det är annars lite jobbigt med den svenska växelkursen som nu ger att kronan gått ner 50 % mot Yenen sedan i somras. Vi får hoppas att den svenska tigern biter tillbaka så det inte blir så dyrt för er som skall komma och hälsa på. Annars brukar man säga här att det inte går att tänka i kronor när man skall köpa mat och grejor för då unnar man sig inte någonting alls..

Vi köper ganska mycket mat enligt hur vi åt i Sverige och en del produkter blir då extremt dyra. Vad sägs tex om en "halvmåne" Blå Castello ost för 110 SEK? Eller 1! dl Creme Fraich för 25 SEK. Så det som var dyrt förut med den tidigare växelkursen från i somras blir nu extremt. Som tur är så kommer ena halvan av lönen i Yen och då får man låta bli att räkna om till kronor, så att det blir någon mat för dagen.

Vädret har hittills varit mycket bra, men idag var det regnigt och blåste kallt, rena "Sibirien" vindarna. 6,5 grader mitt på dagen men det kändes betydligt kallare. Får nog plocka fram lite varmare kläder nu.

onsdag 10 december 2008

Hundar

är ett speciellt kapitel i Japan. Man får ha hund i lägenheter men bara så att man kan bära dem själv. Eftersom de flesta japaner inte är så kraftiga så blir det alltså små hundar mest. Som tur är så plockar man upp hundarnas lämningar så att man slipper trampa i sånt, det var tex mycket värre i Tyskland.

Det mest intressanta är att man hanterar dem som små bäbisar. De får tex åka vagn, för det finns speciella hundvagnar som liknar barnvagnar. Sedan älskar man att sätta på dem kläder. Det finns allehanda kläder förmodligen för olika tillfällen. Sedan finns det hundbutiker med leksaker, mat och allt man kan tänka sig. Man har också speciella hundfik, undrar vilka som fikar där, skulle tro att det i första hand är hundarna..

Den här är väl fin!

Bröllopsfest

Fick i helgen förmånen att få gå på en japansk bröllopsfest. Den planerades efter att man först gift sig (katolskt, för man tyckte att den ceremonin verkade trevligast...) och bröllopsresa till Hawaii på två veckor och därefter så bröllopsfesten.

Fest här är lite annorlunda än i Sverige. Man blir inbjuden men mot en avgift. Avgiften går till lite buffemat och lokalen, samt kanske också till presenter till gästerna. Det är också fri bar, men enbart under ca 1.5 timma. Hela tillställningen började 18.30 och var slut kl 21.00 och då avgick alla gäster åt olika håll. Presenterna till gästerna fördelades genom att man fick ett antal roulettebrickor som man fick satsa i tre omgångar. De som vann mest fick sedan presenter. En vinst var ett slags våffeljärn men för riskakor. Sedan får man också en present när man lämnar men detta var ett lite mindre bröllop så vi fick en symbolisk present. En slags tomte med några kakor till.

Maten var bra, men av någon konstig anledning som jag ännu inte vågat fråga om så tar japanerna för sig extremt mycket, utan hänsyn till att alla skall få något. De som har sett nyrika ryssars framfart i väst vet vad jag pratar om. Det känns lite märkligt eftersom man i andra sammanhang är mycket mer undfallande och inte vill utmärka sig och dessutom är tema andan viktig, tex om någon inte är klar på jobbet så vill man gärna hjälpa till.. Fast det gäller tydligen inte när det gäller buffemat. Agneta var med om samma sak när hon var med på en utflykt, hon skämdes för sina kamrater påstod hon.. Men alla japaner verkar göra likadant. Har också sett samma sak på jobbet vid någon enklare tillställning, när det inte funnits så mycket mat.. Då var maten slut när jag kom.

Här är så en bild på min arbetskamrat Narizawa-san och hans fru Yukuko. Man använder alltid efternamnet och san som betyder ungefär Herr (eller Fru för kvinnliga medarbetare). Det låter lite märkligt om man översätter det, åtminstone i början när jag kom hit, men nu har jag vant mig så det är inget som man tänker på längre.

onsdag 3 december 2008

Hakone rundtur

I helgen gjorde vi den "klassiska" Hakone turen. Hakone är ett fint område, lite väster om Yokohama/ Tokyo som man når över en dag med tåg. Det ligger nära Fuji-san och är ett geologiskt aktivt område. Dvs det kommer fram varmt vatten ur berget, ca 80 grader, det ryker en hel del och luktar svavel. Det finns också många naturliga Onsen, men i dessa så tillför man kallt vatten, det skulle bli lite väl varmt annars. En given turistattraktion är också äggkokning direkt i berget, det funkar ju bra eftersom ägg koagulerar vid 72 grader. På grund av svavlet så blir äggskalen svarta, som man kan se på bilden..


Dagen började således med tåg och i Odawara var det byte till nästa tåg som började ta oss uppför. Nästa byte blev till ett tåg med "Switchback" funktion, alltså att det zick-zackar uppför berget. Tydligen importerat från Schweiz. Faktiskt imponerande att tåg kan stiga så pass, slutstationen för detta tåg är den lilla byn Gora som ligger 556 möh. Odawara där de vanliga tågen går ligger vid havet så stigningen var alltså rejäl.

Efter detta så blev det "cable car". Som är en lång rak räls, där vagnsetet dras upp av en kabel där motvikten utgörs av ett annat vagnset som går ner när den första går upp. Efter detta en klassisk äggkabinbana som tog oss ytterligare högre upp och till toppstationen där man kunde beundra den hänförande utsikten över Fuji i vinterskrud. Här var det också äggkokning i berget samt några lunchställen och souvenirbutiker "en masse". Trots att vi tagit så pass många olika färdmedel för att komma upp på ca 1200 meters höjd så fanns det även stora bussar som tagit sig upp..

Sedan vidare med ny kabinbana ner mot Lake Asahi, och där vidare över sjön (se ovan den stora Torin i rött och Fuji i bakgrunden) med stora båtar, några förklädda till piratskepp, mycket smakfullt ;-) Framme vid andra sidan sjön så tog vi Cedar alley, dvs den gamla landsvägen mellan Edo (Tokyo) och Kyoto, som omgärdas av en vaktparad av gamla höga cedrar.


Sedan hem efter en heldag, med buss från Motohakone till Odawara och tåget hem över Ofuna.

måndag 1 december 2008

Roliga skyltar



Följande exempel hittade jag på tåget. Nyuppsatta för att ge lite guidning? i hur man skall bete sig.. Som tidigare återgetts så är inte engelskan alltid den bästa här i Japan, även om den skrivna engelskan oftast är bättre än den talade. Fast efter en stund så förstår man vad som avses;-) Mycket nöje!