Men först kort om sista arbetsdagen i veckan. Den största händelsen var nog lunchen som igen blev på den Japanska restaurangen. Den är inte lätt att hitta, antingen skall man gå upp två trappor som närmast verkar användas till att ta ut sopor eller så skall man ta en hiss upp två våningar. Där kan man möjligen få gå upp ytterligare en smal trappa och det är där som skorna åker av och stoppas in i ett skåp med lucka. Det gäller att komma ihåg ungefär vilket skåp man tog för alla ser likadana ut, så att man kan hämta ut sina skor igen. Vid föregående lunch så hamnade vi vid något som nog egentligen var baren, där man normalt bara dricker på kvällarna om jag förstod rätt. Denna gång blev det den klassiska japanska matställningen, dvs sitta i skräddarposition och stopp in knänen under bordet. Det gick en stund men sedan fick jag ge upp.. Försökte istället sitta på på hälarna men knänen rakt fram. Funkade inte heller. Till slut så satte jag mig på sidan med benen utvinklade åt höger. Då måste man hålla emot med vänster hand. Vilket gör att det bara blir en kvar till att äta med. Det var ok här för hittills har det bara varit pinnar som gällt. Och då går ju en hand bra.
Idag, Lördag, så har jag varit till Akihabara. I Tokyo samlas tydligen gärna affärer av liknande slag i samma distrikt. Akihabara är 'elektric town', dvs allt som drivs med elektricitet, mobiltelefoner, TV, stereo, kameror etc etc I den gamla delen så har man trånga gränder där olika försäljare hyr ca 5 kvadratmeter och säljer allt som har en koppling till el och ibland lite utanför det området också. Sedan finns det också stora varuhus med upp till 7 våningsplan. Av någon anledning går en försäljare alltid omkring på varje våningsplan, och ibland är dom flera, och skriker någonting. Måste ta reda på vad. Vid tex stereovisningen så spelar man gärna på alla apparater samtidigt vilket naturligtvis innebär att man inte hör någonting om hur en viss apparat låter. Den största LCD platt TV jag såg idag var en Panasonic Viera på 103 tum! För 350.000 SEK. Helt plötsligt verkar en 42" are väldigt liten...
Dagens roligaste pryl var en elektronisk häst! Det är förstås bara sadeln, men sedan rör den sig som en riktig häst, såvitt jag kan bedömma i alla fall. Det fanns även andra program inlagda så att man kan svänga från sida till sida osv Pris från 1800 upp till 4000 SEK. Tyckte själv att det var riktigt behagligt för ryggen. Provade också en vibrationsplatta. Tyckte först att den var i mesigaste laget, men sedan hoppade en japan upp på en annan platta och gick igång ordentligt. Därav insåg jag att jag körde på läge 1, drog sedan upp till läge 20 och då hoppade allting på kroppen runt ordentligt vill jag lova;-) Hade tyvärr glömt kameran hemma på hotellrummet idag och likaså mobilen, så det blir inga bilder av dessa intressanta tingestar just nu i alla fall.
Annars är prisnivån inte speciellt mycket bättre så det blir nog inga större inköp här. (Fast kanske en elhäst ändå..) Sedan har man ju 100 volt också fast där kan man ju köpa en konverter som man kan ta med hem sedan. Det som inhandlades var ett headset för att kunna prata med Sverige lite enklare över datorn. Mikrofonen som är inbyggd i datorn är ingen höjdare. Dessutom några kontakter som passar mot de japanska strömuttagen. Hittade dessutom tvättmedel vilket jag var mycket nöjd med, dock inget rakskum. Skäggväxten är inte så stor verkar det som. Lustigt nog finns knappt rakhyvlar heller att köpa, kanske inte har hittat till rakhyvelsaffären ännu...
Dagen har annars varit regnig, den första hittills Japaner har inga regnkläder verkar det som, utan man löser detta med paraply. Så paraplyer finns att köpa till en billig penning i många affärer oavsett vad de säljer, till en billig penning. Mitt blev ett dyrt sådant, kostade hela 30 SEK, det var det dyraste jag sett, så det är uppenbarligen en ren förbrukningsvara.
Åkte tåget till Akibahara, förbi Tokyo station. Tågen är väldigt fina och rena. Har inte sett något klotter någonstans ännu. Lite märkligt att klottring inte har spridit sig till Japan. Men det kanske är att betrakta som ett brott och då blir det ju inget av, för japaner är nog det mest laglydiga folket i världen. Så man känner sig väldigt säker här (förutom jordbävningarna, det klart) på gator och torg. Sedan är de ju så många som rör sig ute samtidigt så de kanske inte går att begå några personangrepp för då skulle alla andra japaner kasta sig över den stackars rånaren. Annars kan det bli lite trångt på tågen men ju närmare jobbet jag kommer desto mer folk hoppar av och till slut får man sitta också, för det är mest ståplatser i en vagn. De som har lyckan att få sitta nickar gärna till en stund också, kan se ganska komiskt ut när en hel bänkrad tappar huvudena framåt. Man kan för övrigt också stå och sova en stund har jag märkt. Det kanske är detta som gör att de orkar hålla sitt tempo med många arbetstimmar varje dag
?? Officiellt jobbar vi 7.75 timmar per dag, men det är betydligt vanligare med 10 timmar och inte alls ovanligt med 12 timmar. En del sägs tom jobba 12 timmar i genomsnitt...
Detta var dagens rapport, imorgon blir det ett besök nere i Yokohama för att rekognosera vart vill skall hyra hus någonstans.
lördag 10 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar