Den stora sömnen

Nu har jag blivit Tokyobo på riktigt. Jag har med andra ord registrerat mig som boende i Staden. Det var enkelt, japaneran är ju mycket servieminded så det fungerade bra. Måste dock tillbaka för att hämta kortet om tre veckor, kunde inte skickas..

Men dagens inlaga kommer annars att handla om sömnen, något man tillämpar överallt här. Jag har skrivit tidigare om sömn på pendeln och mycket riktigt får man en sittplats på pendel eller tunnelbana så betraktas den som en sovplats. Undrar hur många som sover över sin station? Men även om man inte har sittplats så finns andra varianter, man kan tex sova hängandes i de stroppar som finns i taket, dvs fatta tag med bägge händer ställ dig bredbent och sov en stund. Eller luta dig mot dörrarna. Undrade vad som hade hänt om han sovit vidare när de öppnades..

Men dagens intressanta observation, var när vi kom tillbaka från lunchen, som idag var lite dyrare (58 SEK) men då fick man en stor portion av diverse med en marinerad köttbit. Denna lades på en grillplatta mitt på bordet och så grillade man sin lunch själv.. Mycket gott. Fast ingen visste vad det var för kött, med svenska termer. Vi gick redan 11.50, vilket är tidigt här så när vi kom tillbaka fick man se ett antal japaner ta sin "lunch-nap", det finns varianter på denna, tex ögonbindel på och överkroppen utlagd över bordet (inklusive tangentbordet). Eller ihopkrupen i stolen som en boll. Eller sovandes på armen utsträckt på skrivbordet. Vi sitter i ett kontorslandskap så det går inte direkt att gömma sig. Men detta verkar inte konstigt för någon. Man undrar lite över hur många timmar de sover på natten.

Annars var det trångt på tåget tillbaka vid sjutiden. Den japanska metoden om det är fullt i vagnen, är att man vänder sig med ryggen in mot vagnen och så baxar man sig in. Och ingen har något att invända. I Stockholm skulle man bli nerslagen.. Efter denna station så skulle många ut, så då höll min väska som hänger på axeln att åka med. Har också sett en mindre tjej som helt enkelt åkte med strömmen ut ur vagnen. Som tur var så blev det plats så hon kunde komma på igen. Så det är lite folk i rörelse här..

Detta var allt för idag från
Goran-san (som jag kallas här, uttalas med följande kanji tecken YO-RA-N SAN )